Jag shoppar inte särskilt ofta. Mina utgifter det här året har nästan enbart bestått av mat och hyra. Jag berättade hur mycket pengar jag har sparat ihop för min släkt och möttes av stor förvåning. Nu behövde jag nya skor då mina gamla var alldeles utslitna, så jag har varit och köpt in nya skor samt lite annat som jag behöver.
Att jag inte shoppar ofta beror delvis på att jag inte bor i närheten av någon affär. I Linköping bor jag fyra kilometer från centrum och jag tycker inte att jag har tid att cykla dit på vardagar. Förutom det så reflekterar jag inte över vad jag skulle vilja ha särskilt ofta. Upptäcker jag att jag saknar någonting som jag behöver så köper jag det, men annars tänker jag som sagt inte så mycket på det. Jag har mer drömmar om hur livet skulle vara än vilka saker jag skulle vilja äga.
Dessutom blir jag så trött av att gå i affärer. Efter bara några timmar känner jag hur energin börjar gå ur mig. Att gå omkring och leta igenom affärer efter kläder är ansträngande. Dock vet jag att det där är olika för olika människor. Min syster, till exempel, kan shoppa i timmar. Jag kommer ihåg när jag var i USA och fick tillbringa tio timmar på ett shoppingcenter för några år sen. Jag var helt slut när vi skulle åka hem.
När jag handlar så vet jag vad jag letar efter. Köper jag kläder vill jag köpa sådant som passar ihop med min egen stil, som känns som jag. Jag vet direkt när jag hittar någonting om jag kan tänka mig att ha på mig det eller inte. Vad som gör att det känns rätt, det vet jag inte, men när jag hittar det så känner jag det direkt. Jag tänker att det kan ha att göra med att kläderna passar med den bilden som jag själv har av mig själv, ungefär som ett utvidgat kroppsspråk. Efter att ha läst om hur färger påverkar psykologiskt kan jag till exempel se att jag gillar vissa färger som stämmer med hur jag är som person. Det är intressant, tycker jag. Kanske skriver om det någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar