I väntan på bättre tider

Livet känns lite lättare igen. Jag ska börja jobba. Det är skönt att ha något att göra så att livet känns meningsfullt igen. Visst, jag har aktiverat mig. Jag har varit på US och pluggat lite extra för att jag ska få tiden att gå. Jag försöker vara mer social. Men det kändes ändå som att jag saknade en mening med livet, som att jag bara satt och väntade på att dagarna skulle gå. Det är som ett tomrum som jag vill fylla, och så händer det ingenting alls. Jag sitter och oroar mig för att sluta som en ensam tant med bara katter som sällskap. Nej, nu hoppas jag på att det blir lite roligare igen.

Jag insåg att jag var dålig på att hitta på grejer. Vad kan man göra på fritiden egentligen? Träna kunde man göra. Så jag var ute och sprang, bättrade på min kondition. Det var ju ett tag sedan jag kom fyra på junior-SM i löpning, och jag är dålig jämfört med då, men jag är en ganska snabb motionär.

Jag tog mig även till gymmet. Jag gick på yoga, som jag också har gjort förut, men jag slutade när jag flyttade ner till Linköping. Det var en ganska jobbig yoga jag var på, speciellt när det var längesen jag gjorde det. Jag märkte hur svag i armarna jag har blivit, de darrade när jag hade stått i stående hunden för typ tionde gången. Jag får träna mer så jag blir lite starkare i kroppen.

Laga mat och baka kunde man också göra. Så jag spenderade mer tid på mat än jag annars brukar göra. I vardagen hinner jag aldrig med att lägga så mycket tid på det, men nu ansträngde jag mig och gjorde godare mat som tog längre tid att laga.

Det här var inte det mest spännande jag har skrivit, men jag hoppas som sagt på bättre tider.

Känner inte igen mig

Jag vet, jag är inte klok. Jag är och pluggar fast jag inte ska. Se på film kan man ju göra, men inte hela dagen. För tillfället har jag hittat på en egen sysselsättning: plugga sånt som jag vill veta. Typ histologi (läran om hur vävnader är uppbyggda på cellnivå) som jag prioriterade bort för jag var inte så intresserad. Jag läste lite om bindväv, brosk, hur ben bildas, och sen tröttnade jag och började läsa om hjärtat som jag tyckte var roligare.

Många säger till mig att det snart är jul. Jag tycker inte det är så snart. Ibland känns det som om tiden flyger fram, men det är sannerligen inte nu. Varje vecka känns som tre veckor. Det var liksom längesen, det som hände för tre dagar sedan. Men nu har jag ett jobb på gång. Det känns som en lättnad. Jag vill inte ropa hej innan jag har kommit över ån, men det är skönt att känna sig nödvändig.

Jag kände mig lite ensam så jag försöker vara social. Jag tar kontakt med fler människor, har varit och fikat med några och varit på en slags fest med tre lustiga föreningar. Det går bra hittills. Jag har haft rätt så kul den här veckan. Visst, jag fick en chock när jag insåg att människor bryr sig om hur jag verkar vara, så nu tänker jag hela tiden på vilket intryck jag ger. Jag hoppas jag hittar mig själv igen snart, jag känner inte igen mig.

En helt vanlig dag

Här kommer jag tillbaka igen. Flera människor har sett mig på sista tiden. Jag har tagit mig ut i sociala sammanhang igen, medveten om att jag vill vara där mer.

Jag satt och rullade mina tummar. Det var dessvärre inte speciellt stimulerande. Jag satt och stirrade på klockan, hoppades att tiden skulle gå så att jag kunde gå och lägga mig och pricka av ännu en dag. Den här fyra veckor sjukskrivningen, den var inte skoj. Ingenting att plugga, inget socialt sammanhang, mina vänner är upptagna med annat, och min crush gillade inte mig någonting. Det är samma sak varje gång. Vem känner jag som absolut inte verkar vilja träffa mig? Är han svår att få kontakt med? Han kan vara något. Så tänker min hjärna.

Nu har tiden börjat gå lite fortare. Jag är på US och pluggar på dagarna. Spexet håller på, så jag umgås lite med spexare. Jag har nog aldrig varit så social i hela mitt liv, men det är skönt att vara det.

Jag hoppas jag kan skriva något muntrare. Om jag törs. Det är liksom läskigt när jag känner folk lite bättre. Tänk om den eller den läser. Jag får se. Nu kommer jag med en uppdatering bara för att jag är tillbaka på banan igen.