Livet som läkarstudent

Nu är det lite drygt en vecka sedan den där första dagen som jag klev in genom dörrarna på campus US. Mycket har hänt sedan dess. Igår kom jag hem efter att ha suttit i biblioteket i 2,5 timme och skrivit mitt individuella basgruppsunderlag och hade med mig en bok med 1300 sidor om cellens molekylärbiologi som jag köpte på en bokbytarsida på Facebook från en student som läser en högre termin. Den boken täcker bara en liten del av kursen, så jag behöver köpa fler lika tjocka böcker.

En av de första saker som jag tänkte på var att det var fina lokaler på Medfak. Dock svårt att hitta. Jag och några kurskamrater blev förvirrade vi skulle till ingång 69 och skyltarna visade att man kom dit både om man gick uppför och nerför samma trappa. Först prövade vi att gå uppför trappan, men där fanns bara dörrar där det stod "Förbjudet att passera". Så vi gick nerför trappan istället och efter att ha gått igenom några slingriga korridorer och åkt hiss till rätt våning så hittade vi rätt.

Idag har jag varit på studiebesök på akutmottagningen och kollat när läkaren undersökte en patient. Föreläsaren hade förvarnat oss på att det kunde ta tid innan det dök upp någon patient som ville gå med på det, men hon uppmuntrade oss med att "har ingen kommit vid midnatt så är det okej om ni går hem". Jag som skulle vara där 09:00 kände mig lätt oroad efter det uttalandet. Som tur var behövde jag bara vänta 1, 5 timme innan en patient tackade ja. Det hade varit intressant att berätta vad som hände på undersökningen, men hittills är det bara en sak jag har fått lära mig ordentligt på utbildningen och det är lagen om tystnadsplikt. Så tyvärr, det får jag inte säga.

För övrigt har jag och min stora klass på 120-130 personer sprungit omkring med våra jättefina gröna nollemössor på oss och ägnat oss åt diverse aktiviteter på olika ställen i stan. Efter att ha haft 30 klasskompisar tidigare så kändes skillnaden stor i början, men det går ganska lätt att prata med alla. Jag lyckas stöta på någon som jag inte har hälsat på varje dag även fast det var en vecka sedan vi började.

Nu har det dock börjat slita på kroppen att vara ute på aktiviteter hela tiden. Jag känner hur en förkylning är på gång och försöker att ta det lugnt och komma tillbaka in i någon form av balans igen. Men förutom det tycker jag att det är bra och känns spännande.

Avslut

Det är en iskall dag i mitten av januari. Jag kom hem till Järna igår, bara för att upptäcka att snön som saknas i Linköping finns i stora mängder här. Jag satt på tåget och såg hur landskapet blev alltmer vintrigt i takt med att jag närmade mig Södermanland.

Idag var det över tio minusgrader och jag stod halva dagen i klubbstugans helgservering och sålde smörgåsar och våfflor åt skidåkare. Det var verkligen fullt med folk. Jag stod i kassan och hade seriöst inte en ledig minut på två timmar. Kunder kom i en strid ström och beställde hur mycket som helst och jag fick användning för både arbetsminnet, huvudräkning och simultanförmåga. Så är det när solen skiner. Alla vill ut och åka skidor, oavsett temperaturen.

I fredags slutade jag på mitt jobb. Det var skönt men samtidigt var det ett avslut. När jag går iväg någonstans och aldrig kommer tillbaka så känner jag alltid åtminstone en svag saknad. Även fast jag hellre vill göra något annat som jag tror kommer vara roligare så är det ändå ett kapitel i livet som är slut.

Under tidens gång kom jag fram till bättre och bättre metoder för att göra mina arbetsuppgifter. Jag skulle se till att filerna över varje fastighet skulle sorteras in enligt samma mappstruktur, istället för att ligga utspridda lite hursomhelst så att man behövde leta i tio mappar för att hitta det man letade efter. Jag insåg då att det fanns två metoder för att flytta filer till rätt plats. Det var:

1. Klicka dig ner genom sju mappar till sjunde undermappen, klipp ut filerna och klicka dig sedan upp till toppen igen. Klicka på mappen du ska flytta filerna till och klicka dig ner till sjunde undermappen i den. Klistra in filerna. Gå sedan tillbaka till den första mappen och hämta nästa fil.

2. Använd terminalen och skriv ett kommando som flyttar filerna till rätt plats på några sekunder.

Det var då jag började älska terminalen. Nu får jag hoppas att den som ersätter mig känner till alternativ 2 så att arbetet går lite mer effektivt.

Egentligen är det terminsstart på läkarprogrammet imorgon, men eftersom min fasters begravning är då har jag fått tillstånd att vara ledig den dagen. Min första dag kommer att bli på tisdag istället. Så jag får sitta ännu en dag och vara ovetande om hur min vardag kommer se ut de närmaste 5, 5 åren. Jag har i alla fall gott om tid på mig att lära mig det.

Nystart

Jag skriver igen, för första gången 2018. Dagarna har flutit på sedan jag kom tillbaka efter julledigheten. Som vanligt har jag jobbat på vardagarna. Jag har suttit och lagt in ett hundratal ritningar över ombyggnad av Berzeliusskolan i Lejonfastigheters system, sorterat och lagt in driftinstruktioner för en massa förskolor i Skäggetorp och listat ut vad som hänt med alla byggnader som saknas i systemet men har ritningar.

Men som sagt blir jag inte så långvarig på det jobbet heller. Jag sökte in på läkarlinjen mest för att se hur långt mina betyg räckte, och när jag sedan kom in bestämde jag mig för att ta chansen. Så nu ska jag börja plugga igen om en vecka, på en helt annat utbildning än jag har gått tidigare.

Det känns skönt att jag går direkt från det ena till det andra. Jag slutar jobbet på fredagen och börjar på måndagen (även om jag inte kan komma då eftersom det krockar med en begravning). Jag slipper ha den där mellantiden då jag inte gör någonting och bara går omkring och tänker på hur det var förut och hur jag hoppas att det ska bli. Men jag ser fram emot det. Det blir en ny spännande tid i livet. Kanske mina förhoppningar som inte uppfylldes förut kommer att uppfyllas nu.

När jag berättar på jobbet att jag ska byta till läkarlinjen så får jag ofta höra: "Då har du många år av studier framför dig nu." Det stämmer. Jag ska ju plugga minst 5, 5 år och sedan förmodligen ännu mer. Men det gör ingenting. Om jag tycker att det jag lär mig är intressant är det inte så jobbigt att plugga. Dessutom så får jag vara med om två nolle-p. Det är det inte alla som får.