måndag 27 januari 2020

Snurr

Borde jag lägga ner bloggen? Tanken kommer gång på gång. Mitt projekt som jag startade på gymnasiet för jag ville komma ut ur mitt skal. Jag inser mer och mer att jag är en dumdristig optimist som tror att sociala grejer ska gå bra för mig fast jag inte kan någonting. Jag har hållit mig borta från rampljuset, även fast jag vill vara där. Men nu känner jag mig uppgiven. Kanske är det bara spekulationer från en inbillningssjuk hjärna, men det känns som alla har fel bild av mig ändå. Det känns som om jag har press från alla håll att vara en viss person för folk tror jag är den, men jag är ju den jag är. Och jag mår nästan inte bra för jag kan inte säga vad jag känner innerst inne. Varför? För främlingar vill inte höra.

Jag gillar inte mig själv just nu. Jag har identitetskris och har tankar på att ändra mitt utseende så att jag ser ut som jag tycker jag är. Men jag undrar över konsekvenserna. Var det mitt blodröda hår som satte igång allt det här? Jag tror inte det, det hade börjat redan innan. Det var på sommarlovet, när det var typ tio skumma grejer med min dator, och jag trodde den var hackad, och jag undrade vem som var fräck nog att göra så. Jag fick för mig att det var någon jag kände. Efter att jag nästan tappat förståndet så fick jag acceptera att jag inte visste någonting om det.

Jag har verkligen ingen lust att skriva just nu. Jag vet inte varför, men det har jag inte. Jag får återkomma när jag har något kul att berätta. När är det? När jag slipper lära mig saker jag redan kan i skolan? Det är så tråkigt att ha basgruppsfall som man redan har gjort, så man vet alltid svaret på första delen, där man ska lista ut vilken sjukdom man ska lära sig om. Jag tror jag saknar spexet också. Aja, jag får väl ta tag i livet så får jag något kul att säga.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar