Som en skavande sten under foten

Förväntningar är dumt. Det gör att man blir besviken och ledsen. Det är bättre att leva i nuet, inte förvänta sig någonting alls och låta livet hända som det händer. Det var den inställningen jag skaffade förra året, när jag var trött på allt relationsdrama. Jag förkastade teorin om att "allt går bara man anstränger sig tillräckligt mycket" som jag förut hade levt efter. För jag hade kämpat allt jag kunde, gått mil utanför min comfort zone, övervunnit mina största rädslor och allt jag fick för det var att jag själv mådde dåligt. Jag har besegrat kylan, men jag frågar mig varför, för fortfarande så har jag ena foten utanför. Det frågar jag mig fortfarande. Varför ska jag kämpa för om jag ändå bara lider av det?

Jag minns hur cynisk jag var under den senaste sommaren, hur jag satt och sa till andra att det inte är värt att kämpa för någonting som uppenbart inte fungerar. Nu så har jag svårt att följa mitt eget råd. Jag har redan börjat gå över gränsen. Väldigt subtilt visserligen, men det har jag. Hade jag inte haft huvudvärk hade jag nog hållit mig till planen.

Den här veckan var för övrigt väldigt lång. Under tisdagen var jag på Vikbolandet hela dagen. Vi ska egentligen vara där en halvdag, men bussen dit går nästan aldrig så jag cyklade hemifrån 08:30 och kom hem 18:40. Det var en trevlig resa, även om det tog tid och det var svårt att få något plugg gjort den dagen. 

Dagen efter var jag i skolan från 8:00 till 19:30. Jag hade dissektion på kvällen, där jag dissikerade lungor och hjärta från ett lamm. Innan var jag orolig för att det skulle vara äckligt men när jag väl kom dit var jag förvånad över hur naturligt det kändes. Jag var mest intresserad och tänkte nästan inte alls på att jag skar i organ från ett djur. Jag var förvånad över att lungor var geléaktiga och mjuka, inte alls kompakta som de alltid ser ut att vara i böckerna. Jag vet också att det är skillnad i tjocklek mellan höger och vänster kammare, men jag visste inte att det var så mycket. Jag kunde först inte ens se höger kammare för den var så liten. Nu är det ju skillnad på hjärtat på får och människor, men det var häftigt ändå.